Fyra roliga timmar i solen och blåsten!
Då var det dags för första spårdelen i BSL-kursen!
Superfint väder hade vi men väldigt omväxlande kallt och varmt. Det blev på och av med jackan hela tiden beroende på var man stod.
Vi höll till ute på ING1s gamla kasernområde utanför Södertälje. Där hade vi lite ängar att spåra på för när man spårar på IPO-vis så är det inte skog man håller till i.
Upp med tuppen, fika, packa, motionera hunden, in med allt i bilen och sen på plats på Brukshundsklubben i Södertälje kl 8.50. Vi hade bestämt att vi skulle träffas på klubben och åka i samlad trupp till ING1.
Så vi stod och snackade lite och väntade in alla innan vi for iväg. Väl på plats kunde jag snabbt konstatera att det inte var så hundvänligt där med otroligt mycket skräp, glas, gamla bildelar och allsköns skit precis överallt. Så det gällde att se sig för noga så det inte blev några trasiga trampdynor.
Noga nosarbete
IPO-spår är ett mer noggrant spår än vanliga skogs/personspår. Hunden skall gå med nosen i backen, i spårkärnan, hela tiden. Den skall inte slå, alltså inte flänga fram och tillbaka, inte ha nosen i vädret, inte stanna och greja och leta utan den skall arbeta noga och i jämn fart.
Det här är inte helt lätt när Zoe är van vid personspår i skogen. Hon är ju inte alltid är noga med nosen i backen utan söker i luften emellanåt, och det går inte i IPO-spåret. Icke sa nicke.
Alla fyra förare la två spår var, ett kort och ett längre.
I början när man lär in såna här spår så lägger man mycket gott godis, i själva fotstegen, ganska tätt och så glesar man ut det vartefter hunden blir duktigare. Man börjar också med raka spår. Så på vårt första raka spår idag blev det gott i vart trejde till vart sjunde steg och det fixade Zoe galant. Men hon har ju ganska bråttom så hon missar många bitar men så länge hon gör rätt så spelar det ingen roll. Det är ju lukten av stegen hon ska gå på ändå.
Det andra spåret var längre och med tre vinklar. Här la jag gott i vart 3 till vart 15 steg och vid vinklarna ingenting.
Det gick också jättebra men på några ställen så blev det lite svårt. Jag tror att det var den kraftiga blåsten som gjorde det svårt för henne. Doften blåste helt enkelt iväg…
Vårt spår hamnade lite utanför gräset men betongplattor funkar fint också.
Så mitt lilla hjärta var/är som vanligt jätteduktig! Hon har verkligen en helt fantastisk nos!
Närmar sig slutet av spåret
En lite klapp och belöning i slutet av spåret
Myror hade tagit över slutbelöningen, blä
Zoe fick en smaskig slutbelöning, nån läskig torkad kossa i stället
Utfallen idag var inte så många men hon skällde desto mer i bilen. Vi hade parkerat ganska nära varandra så när några av dom andra tog ut sina hundar så var det fullt röj i skuffen på min bil. Hela bilen gungar som en gungstol ha ha.
Jag hade kunnat parkera lite längre bort förstås men jag skiter i det. Hon får väl skälla då. Bara att vänja sig både för henne och mig.
Det var en väldigt lyckad och trevlig dag på alla sätt. Trevliga människor, fint väder, fina duktiga hundar och go-fika 🙂
Kan det blir bättre?
En sån bistergök ha ha
I morron är det dags för doftprovet i Gnesta. Håll tummarna att hon inte kvaddar varenda kartong.
