Ja som ni förstått så är jag ingen fan av vinterhalvåret, som känns som en evighet, men den här vintern har jag faktiskt gjort något kul. Något kul som kräver snö.

Sålde ju lite betonggrejer i julas och fick in några tusenlappar på det. Det var lite kosing som kom lägligt då jag hade funderingar kring en specifik sak jag ville köpa till mig och hundarna. En spark! Ja, ni hörde rätt! En spark!
Nu är det inte en vanlig spark, en sån som en person kan sitta och mysa fram på, utan en med bara styre och medar.
Det är en specifik spark som passar extra bra till hunddrag även om man förstås kan köra bara själv på den också. Lätt som en plätt, bara 6 kg, och ihopvikbar så man kan packa in den i bilen.

Vi har tyvärr inte kunnat köra jättemånga gånger då det är svårt att hitta vägar som är osandade men några gånger har det blivit och det är superkul. Herrejösses vad det går! Det enda som är lite läskigt är om det skulle dyka upp vilt framför Zoes nos som hon skulle börja jaga. Då vet jag inte hur det skulle gå? Förhoppningsvis struntar hon i jagandet eller så hamnar vi i något dike eller mot något träd, helst oskadade förstås, men den risken får jag ta. Jag har ju radarsyn sedan jag köpte Zoe och det gäller att ha koll på omgivningarna och vara förutseende.

Zoe fullkomligt älskar att dra! Hon kryper in i selen själv och har jättebråttom iväg. Hon är så bäst min älskade tös!
Vad gäller Cara så kommer hon att få dra sen när hon blir lite äldre.

• 

• 

• 

• 

•