Det har ju varit inneträning med apporten i flera dagar och nu ser jag det positiva resultatet.
Det är så roligt och man blir jätteglad när man ser att det har fastnat. Man blir peppad att träna ännu mer.
Man glömmer lätt…
Många gånger glömmer jag att det är mängdträning som gäller och går för fort fram i träningen, i det här fallet apporteringen.
Jag visste ju att det inte satt när vi var och tävlade och jag förstår nu verkligen hur dåligt det satt. Det var ju en chansning om hon skulle stanna kvar varje gång jag kastade apporten. Men nu, nu så har vi övat, måånga gånger. Visserligen bara i hemmet men det har tydligen satt sig ändå för när vi åkte iväg och tränade på öppenträningen i hundhallen idag så satt det till 99%.
Innan som vanligt
Vi körde vår vanliga ritual med lek och sök innan vi gav oss iväg och idag har det mesta av snön smällt bort så Zoe kan vara ute utan att förstöra tassarna mer. Äntligen!
Ja, Zoe blev lite trött i alla fall.
Framme vid hallen
Väl framme var hon ju lika extremt upphetsad som vanligt. Hon for omkring överallt och ingenstans. Nosar och kollar och skannar av omgivningen. Men jag tar det lugnt och hon kommer ingenstans om hon gnäller och drar. Det är dock väldigt påfrestande för tålamodet att bara göra om och vänta ut, göra om och vänta ut om och om igen, och igen, och igen. Jag biter ihop många gånger för jag har inte det allra bästa tålamodet, långt ifrån skulle jag nog säga ha ha. Men det hjälper inte att bli irriterad utan tvärtom så får det motsatt effekt.
Till slut kommer vi ändå fram till ingången, tar lite tid men det får väl göra det då.
Vi går in under kontrollerade former, hon får sitta och vänta tills jag säger ”varsågod” att gå in, men hon blir ändå jätteupphetsad och gnällig och pipig som vanligt när vi kommer in. Hon vet att det brukar va kul här så förväntningarna är nog ganska höga.
En annan hund
Vi var ensamma inne i hallen först men efter en stund kom det in en schäferflicka till.
Jag hade Zoe kopplad för jag var beredd på ett utfall, men… utfallet uteblev.
Lite snopen blev jag även fast jag vet att vi tränat samtidigt som den hunden förut och att hon antagligen kände igen henne och doften men hon sa inte ett pip och gjorde ingen ansats till att vilja gå dit. Såååå duktig!!!! Jag blir så glad när hon gör något så bra. Jätteglad! Superglad!
Under hela timmen vi tränade så gjorde hon ingenting. Visst, hon kollade/stirrade på hunden emellanåt men inga tendenser att göra utfall. Hon känner sig nog ganska hemtam i hallen så omgivningen utgör ingen extra stress.
Zoe tränar med apporten
Tränade lite olika
Vi tränade lite fritt följ, delar av apporteringen, något hopp och någon inkallning. Som sagt så gnällde hon i början men sen så slutade hon och koncentrerade sig på vad vi gjorde istället och hon var jätteduktig.
Väldigt duktig
Hon var faktiskt riktigt bra idag på det mesta idag. Skönt med såna dagar också. Det behövs som motvikt till de dåliga och jobbiga.
Tänk att vi kan göra nåt sånt här!!! Det trodde jag aldrig för ett år sen, även fast jag alltid hoppats förstås.
Dom som har reaktiva hundar kan kanske inspireras lite av att, kan vi lyckas så kan andra lyckas också.
Träna, träna och träna!
Vi är på väg!
Vilar och väntar på nåt kul
