Ja, det kan man undra?

Och det gjorde jag efter att jag hade släppt ut Zoe ensam på gården, vi har stor inhägnad tomt så när Zoe är ute så får hon vara ute så länge vill, och at jag sen inte hade en aning var hon tagit vägen.

Efter att vi i somras fick ta bort vår lilla Border collie, Raven, så vill Zoe inte vara ute ensam. På sommaren är det inget problem när dörrarna står öppna och hon kan komma och gå som hon vill men nu på vintern måste jag klä på mig och gå ut tillsammans med henne på gården.

Så nu var hon inte bara ute och kissade utan hon var ute så länge att jag glömde bort att hon var ute tills jag hörde ett ylande. Då kom jag på att jag glömt henne och blev rädd att hon hade lyckats ta sig ut på något vis och kanske stuckit över till grannens skällande hundar. Vet inte varför jag tänker så. Det har aldrig hänt så varför skulle det göra det nu helt plötsligt? Kanske var det för att hon ylade?
Men för att nu vara snabb ut och kolla vad hon sysslade med så gick jag ut som jag stod, alltså i innekläder och foppatofflor. Just foppatofflor visade sig inte vara rätt fotbeklädnad den här dagen då det har snöat hela natten. Första vurpan gjorde jag precis nedanför verandan och den andra mitt på gräsmattan. Hyfsat klantigt ha ha.

På senaste tiden så har hon av någon underlig anledning börjat krypa in under vår vedbod. Det finns en liten öppning som hon hittat där under och jag har kommit på henne två gånger med att vara där under men eftersom det är äckligt där under så vill jag inte att hon skall krypa in där och smutsa ner pälsen så jag hade ställt för några krukor så hon inte skulle komma in. Men idag hade hon uppenbarligen lyckats ta sig in där ändå men inte kunnat krypa ut samma väg och hade istället försökt att ta sig ut ur ett alldeles för litet hål, vilket förstås var lönlöst, och nu låg hon där och gnydde och ylade efter att hennes matte skulle komma och rädda henne, vilket hon gjorde förstås. Jag fick plocka bort krukorna och så kunde hon kravla sig ut. Det är verkligen inte mycket utrymme att ta sig ut. Hon kommer nätt och jämt ut.

Jag funderade på hur länge hon legat där? Zoe är en väldigt snäll och inte så krävande hund så hon brukar aldrig säga till t ex när hon är hungrig, när hon vill ut eller när hon vill ha vatten så det skall nog till något speciellt när hon t o m ylade vilket jag aldrig hört henne göra förut. Hon är ju rolig, för när jag ropade på henne när jag inte visste var hon var så svarar hon inte, inget krafsande, inget skällande, inget gnyende, ingenting, hon bara ligger där och väntar på att jag ska hitta henne. Hon litar uppenbarligen på sin matte.

Zoe ynklig under boden, lilla gumman.

Hon var lite stressad efter bodenhändelsen, kanske syns.

Ja då återstår att se om hon tänker försöka krypa in där igen.