Kan börja med att säga att min lilla svartvita Aussieflicka är helt fantastisk!
Hon är så glad, följsam och gullig, kanske lite försynt ibland, även om hon förstås också kan ryta ifrån. Hon är helt perfekt!
Med henne kommer det inte att handla om ett liv i kaos och röj utan mer om träning, tävling och en tillvaro i harmoni. Man kan säga att hon är Zoes totala motsats vilket gör att jag får utveckla mig som tränare och måste välja helt olika tekniker för träningen. Men även i vardagen får jag hantera dom totalt olika. Cara skulle bli helt förskräckt om hon blev behandlad likadant som Zoe och Zoe skulle inte bry sig ett dyft om vad jag sa om jag behandlade henne som Cara ha ha men jag blir förhoppningsvis en bättre tränare och hundmänniska på kuppen.

Cara är född 3 december 2017 och heter egentligen ”Ojoys I want you”.
Hon kommer från Hälleforsnäs och kenneln Ojoys som Nina Pohl äger och Nina är superbra och seriös med sina hundar och valpar.

Eftersom det alltid är så jobbigt att tävla med Zoe då allt runtomkring är kaos så vill jag inte utsätta henne för all stress som blir på tävlingar om vi tävlar ofta. Men då jag tycker det är så kul att tävla så är tanken med Cara att hon ska vara min nya tävlingshund istället för Zoe.
Fast även om Cara och jag kommer att tävla ofta så är Cara främst en ny livskamrat, jag vill ju ha två hundar, min lilla flock, och Cara passar in perfekt.

Nu är Cara under utbildning till vägglushund och det är superkul, tycker både hon och jag. I slutet av sommaren 2020 är det tänkt att hon/vi skall examineras och bli certifierade. Blir såå spännande!
Sen blir det till att jaga jobb för oss.

Ofta när jag är med Cara tänker jag att det är så skönt att ha en ”vanlig” hund, en som man kan ha med överallt utan att bli ett nervvrak. Med henne kan jag bara vara, och njuta av hennes sällskap även om det är stök och hundar omkring.
Cara älskar verkligen folk och hundar och hon vill hela tiden fram och hälsa och leka, och tigga ha ha, vilket i sig kan bli lite för mycket, allra helst när man tävlar och hon skall springa fram till domare och tävlingsledare hela tiden, men hellre det än tvärtom.
En annan suverän sak med henne är att hon inte skäller i bilen och det är såååå skönt. Hon har tack och lov inte tagit efter Zoes tokskällande. Hon sitter bara och kollar ut genom rutan. Tror faktiskt hon tycker det är lite jobbigt med Zoe som skäller stup i kvarten men jag skall skaffa en bur som jag kan täcka över så Zoe inte kan se ut och då slippa det där j-kla skällandet.